VM - bra eller dåligt?

Nu börjar VM lida mot sitt slut och det kommer att vara med blandade känslor som man lämnar Malaysia. Resultat blev inte som önskat men jag gjorde en bra match och jag njöt av varenda sekund i ringen. Om två veckor går jag match igen men då på hemmaplan...hungrig som en varg!!! Jag har nu varit med på fyra VM. Ett har jag tackat nej till och ett fick jag ställa in bara några dagar innan pga sjukdom. Det jag vill komma till att jag har mycket och många erfarenheter kring stora mästerskap. Jag har varit med och hört en del galna saker under årens lopp, meeeen jag har ALDRIG varit på ett VM som detta. Det var verkligen det mest oseriösa, korrupta och osportsliga arrangemang jag har deltagit på. Personligen blev jag som tur var inte drabbad. Däremot har flera deltagare (inte bara svenska) råkat ut för bortdömningar som vart så extrema att man verkligen börjar undra om det beror på inkompetens eller mutor. 

Jag pratade vid frukosten idag med en pappa/tränare från Nya Zealand vars son gick final mot en ryss i juniorklassen. Under matchen åkte ryssen på en stående räkning, poäng avdrag men stod ändå som vinnare i slutet av matchen. Det är flertalet länder som känner sig besvikna och har sagt att de aldrig kommer att ställa upp igen.

För svenska landslaget började konstigheterna redan dag 1 då Simon Ogolla blev bortdömd. 3 av 5 domare hade glömt dra av ett minuspoäng på motståndaren (pga otillåten teknik). Sen har det fortsatt med mörkade poängkort, Hamza blev tokbortdömd. Giang missar sin finalmatch idag pga en protest som lämnats in av Uzbekistan. Protester brukar aldrig behandlas. Jag har aldrig någonsin hört om en protest som blivit behandlad och dessutom gått igenom. 

Det är tråkigt och jag hoppas att IFMA rycker upp sig för det här är ohållbart. Frågan är bara om det inte redan är försent.

Bäst med resan har varit alla nya vänner man har lärt känna. Alla roliga upptåg vissa av dem fått för sig. Igår beslutade Benji Radach, fd UFC- och Strikeforce fighter, att vi skulle ut och fiska på natten. Kl 00:03 tog vi en taxi på väg ner mot hamnen. Resten av oss var inte superpigga men Benji var som en dammsugarförsäljare och lyckades övertyga oss att åka ut på en fisketur. Det blev givetvis inget napp, det regnande och vi blev blöta men det var ändå kul som fan.

På kvällen blev jag och Otman hungriga och beställde in mat på rummet. Vi har båda kommit fram till att vi är riktiga livsnjutare med smak för mat. Vi äter typ allt och hela tiden. Nu ska vi till arenan för att titta på finalmatcherna.